Området

Bebyggelsen är småskalig och består av landshövdingehus, villor och radhus uppförda mellan förra sekelskiftet och 1930. Lugnet råder i större delen av stadsdelen men efter huvudstråken Stockholmsgatan och Ånäsvägen hittar man charmiga småbutiker som skapar liv och rörelse samtidigt som nya restauranger och caféer öppnar verksamhet i området.

Mellan city och naturen

Bagaregården har ett bra läge i staden och såväl city som Delsjöområdet ligger inom cykel- och promenadavstånd. Delsjöområdet är ett stort naturområde med badstränder, fiskeplatser, golfanläggning, klättermiljöer, motionsspår, promenadstigar med mera och när snön lagt sig förvandlas det till ett vinterparadis för pulkaåkning, skidturer, långfärdsskridskor med mera. Brudarebacken – Delsjöområdets eget fjäll – har knappliftar, servicebyggnad, konstsnöanläggning, servering och skiduthyrning.

Skatås

Strax sydost om Bagaregården ligger Skatås – en stor sportanläggning med gym, frisbeegolfbana, fotbolls- och beachvolleybollplaner samt motionsslingor. Skatås Motionscentrum arrangerar flera utomhusaktiviteter och man hyr även ut kanoter.

Kulturhuset Kåken

I före detta Härlanda Fängelse har Kulturhuset Kåken öppnat med bibliotek, kafé med mera. Kåken har ett gediget kulturprogram med bland annat vernissage, filmvisningar, föreläsningar och sagostunder och till deras öppna förskola kan man komma som man vill då det inte krävs någon föranmälan.

Historia

Namnet Bagaregården härstammar troligtvis från den bagare som en gång i tiden ägde landeriets herrgårdsliknande anläggning. Om denne bagare vet man lite och istället är nog källarmästare Johan Minten den mest berömda av Bagaregårdens ägare. Minten var född i Tyskland, men kom redan som tjugotvååring till Göteborg och vid mitten av 1700-talet tog han över Bagaregården för att öppna krog.

Detta var nog inte en så dum idé. Genom att förlägga sin verksamhet här slapp Minten den stora konkurrensen som fanns i den krogtäta innerstaden. Stället var redan från början mycket populärt och göteborgarna vallfärdade hit för att smaka den gemytliga tyskens goda mat och viner.

Den välkände köpmannen Morten Wærn blev Bagaregårdens sista ägare och kring 1900 lät staden lösa in marken från hans änka. På en del av den vidsträckta marken anlades sedan Östra Begravningsplatsen.

En uppmärksammad stadsplan

Kvarteren väster om Ånäsvägen, där brf strokgatan 5 och 7 är beläget, uppfördes kring sekelskiftet. Resterande delar av Bagaregården byggdes under 1910- och 1920-talen efter en stadsplan av Albert Lilienberg. Planen kom att röna stor internationell uppmärksamhet då Lilienberg på ett ypperligt sätt lyckades kombinera lärdomarna från de olika stadsplaneringsdiskussioner som ägde rum vid den här tiden.

Bostadshusen byggdes i huvudsak i regi av bostadsföreningar och staden och var först och främst avsedda för arbetare. En nymodighet var att husen från början försågs med WC och för dem som flyttade in måste detta ha upplevts som en verklig lyx. Visserligen fick man dela WC-utrymmet med svalgrannen, men man slapp omaket med att kila ner till utedasset på gården.